Ord- och begreppsförklaringar

Vi behöver ett gemensamt, professionellt språk för att tala om läs- och skrivundervisningen. Ett sådan precist språk behövs för att vi ska kunna fokusera på rätt saker i undervisningen.

Metaspråk, ett språk för att prata om språket

Vetenskaplig grund

Figurer som bygger en bro

Beprövad erfarenhet

Alfabetiska principen innebär att koppla fonem till grafem. Det vill säga språkljudet kopplas till bokstaven.

Arbetsminne avser den tid textinformation, både muntlig och skriftlig, kan hållas i minnet.

Avkodning innebär att omvandla skriven text till ljud och ord.

Didaktik är ”den praktikanknutna vetenskapen om alla de faktorer som påverkar skolan undervisning och dess innehåll” (Arfwedson & Arfwedson, 1991). Det innebär att läraren i sin undervisning fattar ett stort antal beslut som påverkar lärandet och elevernas lärande. Centrala didaktiska frågor är vad, hur, varför, för vem.

Feedback står för återkoppling. Syftet är att synliggöra lärandeprocessen för eleven och leda eleven framåt i sitt lärande. Läraren får därmed också möjlighet att utvärdera sin egen undervisning utifrån hur eleven lär bäst.

Fonem är den språkliga byggsten som inte i sig själv betyder något, men har en betydelseskiljande funktion.

Fonologisk är läran om språkljudens funktion.

Fonologisk medvetenhet innebär att man är medveten om språkets ljudmässiga uppbyggnad och kan urskilja och manipulera med fonemen. Till exempel hör man om ett fonem finns i början, mitten eller slutet av ett ord. Man kan lägga till eller ta bort ett fonem ur ord: ”Vad blir kvar om man tar bort m i mask - ask, g i gris – ris”. ”Vad blir det för ord om man lägger till k till att – katt, b till ur - bur”. Man kan också höra om ord rimmar: ”Vilka två ord rimmar blad, glad, blomma?” Det barn som är fonologiskt medvetet säger blad och glad och förstår att det handlar om språkets form och inte dess innehåll.

Genrekunskap är förståelse av och behärskande av olika typer av texter. Det finns många olika genrer med sina specifika särdrag och ämnesspecifika ord. Den som har upptäckt de olika genrernas särdrag har nytta av vid läsning, skrivning och muntlig framställning.

Imitation är ett redskap för inlärning förutsatt att det sker med förståelse (Vygotskij, 1978). För att imitation ska ha effekt måsta man alltså veta varför man till exempel gör någon annans strategi till sin egen.

Inferenser innebär att man drar slutsatser som inte explicit står utskrivet i texten, det vill säga läser ”mellan raderna”.

Kognition handlar om varseblivning, inlärning och tänkande. Intryck bearbetas i en aktiv process som leder till nya tankeprocesser.

Kognitiv förmåga handlar om tänkande, problemlösning och beslutsfattande.

Kontext handlar om sammanhang, både språkliga och situationsbundna.

Literacy handlar om skriftspråklig kompetens. Det innebär att man kan läsa och skriva med god förståelse och kommunicera med hjälp av skriftspråket.

Läs- och skrivstrategier är tankeredskap som man använder sig av för att förstå en text eller skriva en text.

Metakognition innebär att man medvetet kan tänka om sina tankeprocesser. Det gäller att bli medveten om hur man tänker och även kunna ändra sitt tänkande när man förstår att man till exempel har valt fel strategi.

Morfem är språkets minsta betydelsebärande enhet.

Morfologi är läran om hur ord bildas och böjs, samt deras grammatiska funktion, till exempel ordet hund/ar/na/s.

Ortografisk är ordets skriv- och stavningssätt, den inre mentala bild som man har av ordet.

Språklig medvetenhet är förmågan att skifta fokus från språkets innehåll till dess form. Ett exempel är att man frågar vilket ord som är längst av orden tåg och nyckelpiga. Den som är språkligt medveten svara nyckelpiga för det ordet har flest fonem, medan den som inte är det svarar tåg för den tänker på det långa tåget.

Textkopplingar innebär att man gör kopplingar mellan den text man läser (eller hör) och till en annan text, eller till sig själv och sina erfarenheter, eller till vad som händer i världen.

Pragmatik är läran om språkets användning. Det innebär att man förstår och kan använda ord och uttryck i rätt sammanhang.

Proximala utvecklingszonen kan sägas ligga mellan elevens utvecklingsnivå och den nivå som kan uppnås med adekvat stöd. Den proximala zonen skulle då vara skillnaden mellan svårighetsgraden på de uppgifter en elev klarar på egen hand och svårighetsgraden på de uppgifter han eller hon klarar med lite hjälp (Fröjd, 2005).

Scaffolding innebär att man utmanar eleven att klara lite mer än den kan gör på egen hand och ger det stöd som behövs för att eleven ska klara uppgiften. När eleven har lärt sig det så ger man en ny utmaning.

Segmentering är uppdelning i mindre delar. När man ska stava till långa ord underlättas processen om ordet delas upp i mindre delar till exempel i morfem eller stavelser.

Semantisk innebär språkets betydelsesida, att man förstår vad orden betyder.

Språkets nivåer: fonologi, grammatik, semantik och pragmatik.

Textförståelse är förmågan att förstå text som innefattar både läs- och hörförståelse.

Kontakt

Telefon: 0171-62 50 00
E-post: kommunen@enkoping.se
Besöksadress: Kungsgatan 42
Postadress: 745 80 Enköping

Följ oss

När du besöker denna webbplats sparas viss information om ditt besök.